.

jag vet inte vad som känns värst just nu, besvikelsen eller tomheten? jag vet egentligen inte äns varför jag är ledsen förns jag tänker efter. jag har haft två toppendagar med hanna men när jag kom hem idag kände jag besvikelsen sakta ta över. jag försökte verkligen visa att jag ville träffa dig, att jag ville ha dit umgänge, men jag vet inte om det verkligen är så att du inte kunde eller hade tid eller om du inte orkade ta dig tid att träffa mig. jag vet att det har gått  så långt så att vi kanske inte kan hitta tillbaka till varandra, men jag saknar dig, hur mycket jag försöker inbilla mig att det inte gör ont och att jag inte saknar dig så går det inte att stå emot. hur ska ha en mycket störra del i mitt liv än du har och det är klart det gör ont? det är väl den delen av besvikelsen som gör ondast just nu och som jag lärt mig bearbeta, dom såren läker sakta men säkert, men ibland rivs skorpan upp. det har den gjort just ikväll, big time. tomheten jag känner både för dig och jarro. jarro, du var som en hägring som plötsligt dök upp och du försvann lika snabbt igen. jag saknar allt som har med dig att göra, friheten jag kände på din rygg, lyckan jag kände när jag såg dig, allt är som bortblåst och jag känner ingenting av det längre och jag är för feg för att åka ut och hälsa på dig. och när jag sitter här och funderar på allt kommer jag att tänka på .. vart är mitt liv påväg? jag har inga drömmar överhuvudtaget, jag vill allafall ha en dröm om vad jag vill bli när jag blir stor, inte äns det. mitt liv är så tråkigt och jag skulle verkligen byta ut det, jag skulle vilja behålla människorna i det, men jag vill nått, jag vill bli någon. kristen stewart, du har inte lust att dela med dig lite av dit liv till mig? då skkulle jag verkligen bli tacksam. för jag skulle kunna byta med dig helt och jag skulle gärna ta ditt utseende också. och jag önskar faktiskt att jag skulle få träffa dig en dag, du är bara ett år äldre än mig och ändå en så stor förebild. jag måste hoppa in i duschen och försöka få bort de här tankarna ut mitt huvud. jag vill inte tänka det här och jag orkar definitivt inte med det just nu. men jag måste ta tag i det här och jag hoppas att jag kommer fram till en löstnining .. förr eller senare.

save your soul, before your to far gone.
before nothing can be done.